El ska levereras till industrier på rekordtid

Industrins omställning till fossilfritt i norra Sverige kräver en rekordstor elproduktion. Svenska kraftnäts investeringsprogram syftar till att halvera ledtiderna för snabbare utbyggnad av elnätet.

Norrbotten 6 juni 2022 09:00

Stora industrier i norra Sverige är på väg att elektrifiera sina verksamheter. Ansökningarna hos Svenska kraftnät för effektuttag i Norrbotten och Västerbotten ligger nu på över 15 000 megawatt, vilket kan jämföras med det maximala effektuttaget i hela Sverige 2021 som uppgick till omkring 25 000 megawatt.

– Utbyggnad av ledningar och stationer krävs för att klara att ansluta både industrier och vindkraftsanläggningar, säger Maria Jalvemo, programledare för Svenska kraftnät.

I slutet av 2021 startades ett nytt investeringsprogram på Svenska kraftnät för att möjliggöra den industriella energiomställningen i norra Sverige. FÖN, Fossilfritt övre Norrland, är en del av ett pilotprojekt och syftar till att halvera ledtiderna för snabbare utbyggnad av elnätet.

– Normal byggtid från utredning till färdig anläggning ligger på uppemot 15 år och vi siktar på att halvera den tiden. Som ett första steg fokuserar vi på att minska tiden fram till koncessionsansökan för en ny kraftledning med fyra år. Det som normalt tar sju år ska vi klara på tre, säger Maria Jalvemo och fortsätter:

– För att minska ledtiderna parallellställer vi flera faser, vilket i praktiken innebär att vi arbetar med att färdigställa nätanalyser samtidigt som vi utreder genomförbarheten och upphandlar konsulter för exempelvis projektering och miljökonsekvensbeskrivning. När vi kommit längre i processen kommer vi såklart titta på ytterligare potentiella tidsvinster.

I projektet arbetar man också proaktivt för att försöka förhindra oförutsedda stopp på vägen.

– Nu arbetar vi med att förbereda de viktiga intressenterna så att exempelvis Försvarsmakten inte kommer sent i processen och ger oss rött ljus för att det exempelvis är ett stoppområde för flygvapnet. Alldeles för sent har man tidigare kunnat möta problem som gör att man har fått göra stora omtag. Det bästa är att arbeta proaktivt genom samverkan och dialog.

Den gröna omställningen kräver en satsning inom elnäten som är rekordstor. Det befintliga nätet i norra Sverige behöver dessutom en uppgradering, berättar hon.

– Det krävs stora mängder el och då behövs kapacitet i elnäten. Vi har ett något överdimensionerat nät i norra Sverige i dag, men det finns inte kapacitet att hantera överföringen av den mängd el som nu kommer att behövas. Maximalt effektuttag i dag är 1 100 megawatt och om man summerar alla ansökningar i regionen så är den totala mängden över 15 000 megawatt. Detta är historiskt, kopplat till de klimatpolitiska målen och energiomställningen till fossilfritt, säger Maria Jalvemo och tillägger att det främst är stålindustrin som behöver kapaciteten.

– De står för 12 procent av Sveriges koldioxidutsläpp och en stor del går att elektrifiera bort genom att tillsätta vätgas i processen i stället för kol. Kolet används i reduktionsprocessen när man gör järn av malm/järnoxid. Men för att tillverka vätgasen krävs stora mängder el. SSAB:s masugnar som kommer bli ljusbågsugnar behöver också stora mängder.

FÖN består av flera olika delar och först ut är Norrlandskusten som består av åtta olika projekt som byggs runt Boden och Luleå, men också Skellefteå. Nästa steg är att tillgodose elbehovet i Malmfälten.

– LKAB släppte en pressrelease för några veckor sedan om att de behöver gigantiska mängder el. Vi pratar om mängder som är jämförbara med halva Sveriges elanvändning 2020 – 70 TWh per år, säger Maria Jalvemo.

Hur stor utbyggnad handlar det om totalt i Sverige?

– Vi ska bygga nästan 6 000 kilometer stamnätsledning mellan 2020 och 2040. Vi har 15 000 kilometer stamnätsledning i dag som vi förvaltar.

Samtidigt ska nät avvecklas. Sverige har ett av de äldsta transmissionsnäten i världen och en del anläggningars livslängd börjar gå mot sitt slut, berättar hon. Svenska kraftnät ersätter och stärker därför ett stort antal anläggningar i transmissionsnätet i hela Sverige de kommande 15 åren.

Ett externt samarbete med andra myndigheter och intressenter underlättar både framkomlighet och tillståndsprocesser, som exempelvis landshövdingen Lotta Finstorps initierade samarbetsgrupp AGON, Accelererad grön omställning Norrbotten. Gruppen skapades för att samverka, samordna och möjliggöra satsningarna i Norrbotten.

– I AGON är tanken är att vi ska samarbeta och samordna oss med till exempel kommunerna, Försvaret och Trafikverket för att möjliggöra alla investeringar. Det pågår mycket på samma ställe och vi vill undvika att slåss om utrymmet och resurserna, säger Maria Jalvemo.

Vad är den största utmaningen de närmaste åren? 

– En stor utmaning är att behoven har kommit nu på kort tid och vi inte riktigt är riggade för dem. Vi bygger därför upp en organisation nu.

Svenska kraftnät, som består av ungefär 900 medarbetare i dag, gör nu en omfattande rekrytering.

– Vi anställer mycket folk nu. Vi kommer utöka personalstyrkan med 500 nya tjänster under 2023 och 2024, utöver de redan 300 nya under 2022. Att hitta resurser och rätt kompetens är svårt, eftersom vi inte byggt mycket transmissionsnät i Sverige sedan 80-talet. Det finns ett kompetensglapp som blir ännu mer påtagligt än tidigare, säger Maria Jalvemo och fortsätter:

– Vi kommer också att etablera ett kontor i Luleå mot slutet av 2022. Det ser jag mycket fram emot.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa