Internationellt projekt för framtidens gruva

Nexgen SIMS har siktet inställt på framtidens högteknologiska, hållbara gruva. Det internationella projektet syftar till att utveckla gruvnäringen och med hjälp av autonoma, batteridrivna fordon och en innovativ gruvdesign nå en koldioxidneutral, effektiv och säkrare gruvbrytning.

Luleå 1 juni 2022 09:00

För att bidra till att världen når klimatmålet och för att påskynda den gröna omställningen samarbetar ett gruvkonsortium i ett internationellt EU-projekt. Målet är en gruvdrift med kraftigt minskat miljöavtryck.

– Den gröna omställningen kräver stora mängder metall av olika slag för att exempelvis möjliggöra den närmast explosionsartade ökningen av batteridrivna fordon och en utbyggnad av modern, hållbar infrastruktur med vindkraftparker, solpaneler, järnvägar och annat. Vi måste bli mer klimatsmarta och få fram råvaror på ett sätt som är hållbart, både för människan och naturen, samt göra det på ett sätt som är ekonomiskt lönsamt, säger Niclas Dahlström, senior projektledare på LTU Business.

Han menar att Sverige och övriga EU har stora möjligheter att ta ökat ansvar i omställningen till en mer hållbar gruvdrift.

– Vi har geologiska förutsättningar som är gynnsamma för mineralutvinning. Vi har därutöver teknik, utvecklade processer, forskning och utbildning som ligger i världsklass. Ändå producerar vi inom EU endast ungefär tre procent av all mineral som tas upp från gruvor, medan vi nyttjar ungefär 25 procent. Det innebär att vi i genomsnitt använder nära tio gånger mer mineral än vi själva producerar.

 

Det treåriga projektet Nexgen SIMS (Next generation carbon neutral pilots for smart, intelligent mining systems) drivs av internationella gruvföretag, teknikleverantörer, affärsutvecklare och universitet. Tanken är att utveckla och i produktionsmiljöer storskaligt testa ny teknik, metoder och processer för att möjliggöra en koldioxidneutral, hållbar och effektiv gruvbrytning, berättar Niclas Dahlström, som är delprojektledare.

– Vi arbetar för att göra gruvan än mer hållbar och fokuserar då främst på att utveckla batteridrivna, autonomt framförda fordon. Då dessa fordon sänder och tar emot information i realtid behöver de sällan stå still. Den högre nyttjandegraden innebär, förutom högre effektivitet, att man kan ha färre maskiner och samtidigt nå samma produktion. Det är i den delen av gruvprocessen som vi upplever att man kan göra den största effektiviseringen och det är därför vi har valt att fokusera på den. Batteridrivna maskiner och färre människor under jord innebär att den mycket energikrävande ventileringen kan minskas radikalt, vilket även är gynnsamt ur hållbarhetssynpunkt.

Färre gruvarbetare i underjordsverksamhet innebär också en mer säker arbetsplats, berättar han.

– Den digitala, moderna gruvarbetaren kommer i allt högre grad arbeta ovan jord och styra, övervaka samt planera processer. Den svenska gruvan är redan i dag en säker arbetsplats, men den kommer bli ännu säkrare.

Men det finns stora utmaningar. För att få batterimaskiner att autonomt kunna sköta materialhanteringen efter sprängning fram till utfrakt krävs bland annat en gruvdesign som innefattar digital infrastruktur baserad på 5G, positioneringssystem, AI-driven fordonsoptimering, att autonoma fordon kan köra på ett säkert sätt i blandad trafik samt robotiserad inspektion efter sprängning, berättar han. Därtill krävs god utbildning och fortbildning av den moderna gruvarbetaren.

– Inom projektet arbetar vi med tio olika fokusområden för att möjliggöra den helhet som behövs, säger han och fortsätter:

– Den typ av konsortium som vi lyckats uppbåda, där både gruvbolag, teknikleverantörer och akademi ingår, är en förutsättning för att lösa den här typen av komplexa utmaningar. Vi är tacksamma för att EU ser detta och är med och finansierar projektet. Internationellt visar man stort intresse för hur vi inom EU arbetar med innovation, forskning och utveckling i denna typ av unika kluster.

 

Projektet, som startade i maj förra året och sträcker sig till april 2024, bygger på det tidigare projektet SIMS, 2017-2020, som handlade om att utveckla tekniken kring gruvbrytning, exempelvis genom batteridrivna maskiner. Nexgen SIMS tar utvecklingen vidare och skapar helhetslösningar med olika tekniker. Den totala projektbudgeten uppgår till 160 miljoner kronor, men utöver det går en del av företagen in med eget kapital. Exempelvis Epiroc, vars maskiner är de som utvecklas i projektet, går in med en hel del pengar för att ytterligare utveckla speciella fordon, berättar Niclas Dahlström.

Var i den treåriga processen befinner ni er?

– Mycket under år ett har handlat om planering, utveckling och småskaliga tester. Under år två och sedan främst under år tre ska vi testa processer, maskiner och annan utrustning storskaligt i våra olika produktionsmiljöer. Det är unikt med den här typen av storskaliga tester. Vi har fem gruvbolag som bistår med åtta olika produktionsmiljöer där vi kan genomföra tester.

Hur ser visionen av framtidens gruva ut?

– Gruvan sköts av välutbildade entusiastiska tjejer som killar som är med och löser stora, viktiga samhällsutmaningar genom att ta upp mineral på ett hållbart, effektivt och säkert sätt. Mineralen ska sedan återanvändas många gånger under lång tid. De närmaste 50-100 åren behöver vi ta upp alltmer material, på ett hållbart sätt, som sedan kan återanvändas för att i allt högre grad kunna tillhandahålla det material som samhället efterfrågar, säger Niclas Dahlström.

Nexgen SIMS

Huvudprojektledare är Epiroc, som utvecklar gruvmaskiner och olika typer av tekniklösningar.

Partners: Gruvföretagen Boliden, Agnico Eagle (Finland), KGHM (Polska), K+S and OZ Minerals. Service- och systemleverantörerna Ericsson, Mobilaris MCE och AFRY och KGHM Cuprum. Affärsutvecklarna LTU Business, LTU och RWTH Aachen University.

Alla partners är baserade i Europa, förutom OZ Minerals i Australien.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa