Aktivitetsbaserade kontor, krav på telefon- och mejlkontakter, teknik för arbete när och var som helst. Det nya arbetslivets gränslöshet kräver tydlighet från arbetsgivare, enligt två nya rapporter som Arbetsmiljöverket beställt.

– Viss forskning visar att arbetstagare med flexibla villkor är mer tillfreds med sin arbetssituation. Enligt annan forskning är flexibelt arbetsliv förenat med stress och ohälsa, och den visar att gränser mellan arbete och privatliv är viktigt för återhämtningen, säger Nanna Gillberg, Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg, som skrivit en av rapporterna.

En trend hon pekar ut är den om mätning, granskning och målstyrning. Syftet – att uppnå mer effektivitet och produktivitet – har som baksida ökad administration.

– För yrkesgrupper såsom lärare och socialarbetare ger det mindre utrymme för professionella bedömningar, vilket kan leda till både minskad motivation och försämrad psykosocial arbetsmiljö, enligt Nanna Gillberg.

Samtidigt har kraven på samarbete och kommunikation ökat eftersom det anses leda till kreativitet och innovation. Men tidsstudier på kontorsanställda har visat att 45 procent av arbetstiden går åt till spontansamtal, e-post och telefonsamtal. Risken är att arbetstagarna måste utföra kärnuppgifterna utanför arbetstid.

En viktig egen kompetens är enligt rapportförfattarna förmågan att sätta gränser.

- Individen behöver allt oftare kunna formulera ett nej för att inte ständigt få för mycket att göra. Ett socialt stöd från chefer för att hantera krav är viktigt. Både ur ett produktions- och ett humanitärt perspektiv vinner chefer på att skydda sina arbetstagare, säger Gunnar Aronsson, Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.