Ibland sviktar hoppet och en grå, blöt filt av otillräcklighet lägger sig över oss. Frustration över att det är så svårt att skapa sig en helhetsbild och värdera vad som är sant och hur det hänger ihop. Till sist hamnar vi ett tillstånd där vi inte ens riktigt orkar försöka. Vi sticker huvudet i sanden. När vi hamnar där behöver vi det som mest. Hoppet.

Hopplöshet driver ofta fram en önskan om enkla svar. När vi i vår förtvivlan söker efter en utväg är det lockande med det tvärsäkra. I organisationer visar det sig ofta genom en övertro på att en särskild metod eller person ska fixa till det.

Vad genererar en känsla av hopp?

Påverkan. Hoppet växer när vi upplever att vi kan påverka den situation vi är i. Få saker skapar sådan hopplöshet som känslan av att vara bakbunden och endast kunna följa med. I organisationer handlar det konkret om att se vad vi kan påverka och vad vi ska acceptera. Det ligger mycket klokskap i den så kallade Sinnesrobönen: Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Dialog. Våra hjärnor är fiffigt utformade. Vi har något som kallas bias – en slags förutfattad mening. Syftet med våra bias är bland annat att vi ska kunna vara snabbare i att fatta beslut. Men de leder oss också fel. Vi har en tendens att tro att vår sanning är sanningen. Att vår känsla är den rätta.

Därför blir det särskilt viktigt att ta reda på fakta och ifrågasätta din egen verklighetsbild. Stäm av den med andra. Helst med människor som brukar ha andra perspektiv och åsikter än du. Bredda bilden så att din hjärna får tillgång till mer information för att analysera läget. Kanske det inte så hopplöst som det känns?

Tillsammans. En annan nyckel till ökat hopp är när vi sluter oss samman bakom ett beslut, en aktivitet eller en riktning. Tillsammans verkar vara viktigt för oss som människor. När vi förstår att det inte bara är jag som ska fixa, stå ut eller förändra öppnar det en källa av kraft. Ibland behöver vi någon som visar oss vägen. Någon som Greta Thunberg.

Rörelse. Det är lockande att stå stilla tills vi med säkerhet vet åt vilket håll vi ska gå. Men ju svårare situationer vi befinner oss i desto viktigare är det att börja en rörelse som vi justerar eftersom. I de företag jag som organisationskonsult möter visar sig rörelsen i små konkreta framsteg som visar att det går åt rätt håll. Det i sig verkar föda energi att ta större kliv och agera i en riktning de tror på.

Som ledare får vi ibland vara ställföreträdande hopp för våra medarbetare. Du kan hjälpa arbetsgruppen att bredda bilden av verkligheten och sortera bland vad ni får acceptera och vad ni kan påverka. Slut upp bakom andra och gör tillsammans. Håll er i rörelse och gå åt det håll som verkar vara det vettigaste. Visa på konkreta framsteg ni åstadkommer. Sakta växer hoppet fram.

Cecilia Hjelte, vd Ericsson & Hjelte AB