Granskningen omfattar alla företag som tar betalt kontant eller med kort. Fokus i granskningen är intäktskontroll och användning av kassaregister. Skatteverket vill förenklat uttryckt, undersöka om företagen redovisar och betalar skatt för alla intäkter som de har. Anledningen till att kontrollen görs är kraven på kassaregister som trädde i kraft den första januari 2010.

Från och med den första januari 2014 omfattas även torg- och marknadshandel av kassaregisterkravet. För att omfattas av kraven måste de dock ha en omsättning som för 2017 överstiger 179 200 kronor. Det innebär att nästan alla företag som tar betalt kontant eller med kort behöver certifierade kassaregister som Skatteverket har till uppgift att kontrollera.

Det Skatteverket gör i sin kontroll av kontantbranscherna är att granska företagens bokföring och kassaregister för att se om uppgifterna stämmer och intäkterna redovisas och beskattas på ett korrekt sätt.

Den som är skyldig att använda kassaregister ska i registret registrera all försäljning och annan löpande användning av kassaregister. Företaget ska också vid varje försäljning ta fram och erbjuda kunden ett kvitto, dvs kvitto måste erbjudas aktivt.

Kontrollavgifterna har höjts från 10 000 till 12 500 kronor. Den förhöjda avgiften som tas ut på grund av en överträdelse som har inträffats inom ett år från den dag Skatteverket meddelade beslutet av den senaste kontrollavgiften från 20 000 till 25 000 kronor. De nya beloppen gäller vid kontroll som har inletts efter den 31 december 2015.

Skatteverket har bevisbördan för att grundförutsättningarna för att ta ut kontrollavgift är uppfyllda vilket alltid kräver kontrollbesök. Lagstiftningarna är bra och behövs men hur fungerar den? Stoppar den ohederliga eller medför den att även hederlig behandlas som oseriösa?

Exempel 1

I en dom 2016-11-30, mål nr 6349-15 har ett restaurangföretaget registrerat samtliga försäljningar i kassaregistret och tagit fram kvitton. Trots det ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var oskäligt att ta ut full kontrollavgift, eftersom 5 av 16 inte erbjudits det utskrivna kvittot. I det aktuella målet hade Skatteverket vid ett kontrollbesök noterat att skatteverkets två tjänstemän och ytterligare tre kunder inte erbjudits kvitto vid betalningen. Försäljningen registrerades i kassaregistret och kvitto togs fram men slängdes direkt i papperskorgen i stället för att erbjudas kunderna.

Exempel 2

En mindre kiosk registrerade godisköp och tar fram kvitto men säger ingenting åt kund.

Dessa är exempel på företag som påförts kontrollavgifter.

Visserligen kräv av de som är skyldiga att använda kassaregister att kvitto ska erbjudas aktivt. Men av dessa exempel kan man fundera vilka signaler som ges. Ska det ses som kriminella eller oärliga handlingar som ska straffas med höga avgifter som inte är avdragsgilla? Finns det inte bättre uppgifter för Skatteverket, som är riktade mot dem som inte vill göra rätt för sig. Tänker på de ungdomar som inte förstått att kvitto måste erbjudas aktivt. Går deras tankar till att de inte klarat sitt arbete, missköts sig eller misstänks vara oärliga? Sänder samhället de rätta signalerna i stället för information?