I elva företag i åtta kommuner har företagsledningar valt att arbeta med jämställdhet och mångfald för att säkerställa sin kompetensförsörjning och konkurrenskraft i företagen de driver och ibland äger.

Peter i Arjeplog, Håkan i Övertorneå och Katrin i Jokkmokk är företagsledare som valt att ta del av Region Norrbottens erbjudande att med hjälp ett kunskaps- och processtöd arbeta med verksamhetsutveckling med ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Kunskaps- och processtödet var jag, och jag kan helt ärligt säga att jag har fått vara med om något som jag med tacksamhet, glädje och djup respekt tänker tillbaka på. Något som också bidrar i all väsentlighet i mitt framtida arbete.

Under vårt arbete tillsammans valde företagsledningarna att syna företaget i sömmarna för att upptäcka det svåra och ibland olönsamma som bristande jämställdhet ofta genererar. Till exempel kan en maskinentreprenör behöva betala oskäligt underhåll när graden av manlighet skall avgöras med företagets fyrhjulingar eller skotrar på ett kalhygge eller hur en sexistisk jargong stänger ute och exkluderar de individer som företaget mest av allt behöver för fortsatt tillväxt. Som Peter i Arjeplog säger: "Allt man säger och gör har betydelse på en arbetsplats och om inte ledningen går först och visar vägen kommer omställningen till en inkluderande arbetsmiljö aldrig uppnås."

Artikelbild

Krönikör Sara Nilsson.

Jag brukar tänka på hur avlägset Jämställdhetspolitikens målsättning, att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, måste te sig för en företagsledare som arbetar med till exempel tillverkningsindustrin. Vad har jämställdhet att göra med produktionen av ett livsmedel eller en produkt? Under arbetets gång kunde vi tillsammans konstatera att deras arbete på flera sätt bidrog till just jämställdhetspolitikens målsättning. Bland annat genom att företagen bidrar till en mer rörlig arbetsmarknad där kompetens går före kön eller ett arbetsliv som möjliggör ekonomisk självständighet och ökad delaktighet i samhället där man lever. Företagsledningarna såg också kopplingar mellan jämställdhet och ökad hälsa hos sina medarbetare genom insikten att det är rent av ohälsosamt att vara ”en riktig karlakarl”. Med det sagt vill jag understryka att jämställdhet görs där människor är och inte i strategier eller policys. Det är människorna på verkstadsgolvet eller i receptionen på ett hotell som gör jämställdhet (eller ojämställdhet) och därför är företagsledarnas arbete med jämställdhet och mångfald så viktigt om vi skall uppnå ökad jämställdhet. Jämställdhet är med andra ord lokalproducerad.

Revolutionen i skogen eller på fjället då? Dessa företagsledningar gör vad väldigt få gjort före dem; vågat och velat arbeta med kvalificerat utvecklingsarbete med jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Och på vilket sätt de har gjort det! Svidande insikter, självinsikt och svåra vägval har varit en del deras arbete. De höll ut, höll i och satsade. Jag hoppas deras mod och uthållighet förtjänar dem riklig tillväxt oavsett om det handlar om kompetensförsörjning eller ekonomisk tillväxt. Se några av dem i en film om deras arbete: www.norrbotten.se sök på jämställd regional tillväxt.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt och innerligt tack till de företag som jag fick samarbeta med. Tack för ert engagemang, ni är en källa till inspiration och ni är mycket fina förebilder för ett Norrbotten under utveckling.