– Vi är nöjda, även om domstolen valde att inte bifalla vårt förstahandsyrkande, säger Malin Hemmingsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Domen ger tillstånd för Sjöfartsverket att dumpa förorenade muddringsmassor i en djuphåla sydväst om platsen Vitfågelskär. Men dumpningen måste ske genom ett rör och de förorenade massorna ska täckas över med rena massor. Dessutom har Miljööverdomstolen beslutat att en del av muddermassorna inte får dumpas, utan ska tas om hand i hamnområdet.

– I det här fallet så bedömer vi att det här ändå är ett godtagbart alternativ, säger Malin Hemmingsson.

Artikelbild

| Begränsning. Onsdagens dom innebär att fyllnadsmassor får dumpas, men delar av dem ska tas om hand i hamnen.

Hon anser att Miljööverdomstolen har gjort en bra bedömning och att beslutet är väl motiverat.

Henrik Vuorinen, vd för Luleå hamn, är glad över att det nu kommer ett definitivt besked. Även om han anser att Luleå hamns förslag om att förorenade muddringsmassor innehållande miljögifterna TBT och PCB, samt metaller, dumpas i en djuphåla sydväst om Vitfågelskär och sedan täckas med ett tre meter tjockt lager av rena massor, är bättre för miljön.

– Alla utredningar som är gjorda visar att det bästa för miljön är att lägga massorna vid Vitfågelskär, det blir mindre utsläpp både idag och på lång sikt. Men det finns ju juridiska skäl till att man inte vill släppa på dumpning överlag.

Henrik Vuorinen menar att rädslan för att domen skulle bli ett så kallat prejudikat och innebära att det skulle bli lättare att få dispenser för dumpning, troligen har påverkat Miljööverdomstolens beslut.

– Det får vi väl ha respekt för i så fall.

– I vårt fall hade vi helt unika förutsättningar för att kunna dumpa massorna. Nu måste vi göra en analys och se vilka konsekvenser det här för oss när det gäller tid, pengar och miljö.

Norrbottens Media har tidigare berättat det alternativ från Havs- och vattenmyndighetens som domstolen nu har godkänt innebär en fördyring av projektet med ungefär 100 miljoner kronor. Men Henrik Vuorinen vill i dag inte säga om det är en realistisk siffra eller inte.

– Jag har ingen aning, det måste vi analysera nu.

Henrik Vuorinen har heller ingen uppfattning om hur pass mycket försenat Projekt Malmporten kan bli till följd av domen, men påpekar att det kommer att bli extra arbete med material som ska sorteras och tas om hand.

Enligt den ursprungliga planen uppskattades byggtiden till ungefär tre-fyra år och kostnaden väntas uppgå till cirka tre miljarder kronor.